Kärleken, den kärleken...(samt min elaka fantasifulla hjärna)

Ja, det är som A-K skriver, att man lätt snöar in på ett ämne som genomsyrar hela ens blogg. Hennes om jobb, mitt om jakten på den rätte. Har under en längre period varit rätt trött på bloggandet och även om jag skulle ha kunnat skriva massor om vad som hänt mig under jullovet har inte inspirationen riktigt infunnit sig.

Och för att inte frångå mitt insnöade tema så kommer även detta inlägg handla om just...kärlek...

Jag och M spenderade ganska mycket tid tillsammans och väldigt intensivt under jullovet. Vi myste, såg på film, träffade hans kompisar, åt nyårssupé ute, gottade oss i vin och ost och annat gott. Så upptäckte jag efter ett tag att han blev mer tillbakadragen och tyst... märkte att han var rastlös och insåg att jag nog borde packa väskan och åka hem till Falun igen om det inte skulle uppstå onödiga irritationer. Även om han sa att "du får stanna hur länge du vill" så tänkte jag att det var en hel massa load of BULLSHIT och bokade tågbiljett till dagen därpå även om hjärtat kändes tungt och min hjärna trodde det värsta. Jag meddelade honom bestämt innan jag satte mig på tuben att nästa gång ville jag känna mig mer som en flickvän än ett bihang och det kändes som att budskapet gick fram. Frågade ändå för säkerhets skull (trots att vi två dar innan kommit fram till att vi nog är pojkvän/flickvän) om han ville träffas igen. Han blev rätt överraskad av frågan och undrade varför jag trodde att han inte ville det. Ja, män... de har inte fattat att vi kvinnor spinner våra egna sanningar uppe i skallen om de inte säger rätt ut vad de känner och varför de agerar som de gör. Jag trodde han var less på mig, att han inte alls ville vara tillsammans med mig osv...

Så åkte jag hem och lät honom vara i några dar, hade bestämt mig för att ta det lugnt och inte ha för bråttom eftersom jag verkligen vill att det här ska funka. På fjärde dagen då han brukar höra av sig var jag ett nervknippe och var nog inte helt hundra procent närvarande under mitt och A-Ks runda på Kupolen. Var inte ifrån mobilen på hela dagen och ändå kände jag ett nästan desperat behov av att kolla om jag fått nåt sms eller om jag missat nåt samtal trots att jag borde ha hört det om så var fallet. Till sist fick jag nog och skickade ett sms... fick inget svar och under två timmars tid gick jag som på nålar och målade upp det ena scenarioet efter det andra. Det ena värre än det andra... Efter två timmar när knuten i magen blev för mycket ringde jag upp och han svarade rätt snabbt och frågade sedan om han kunde ringa upp mig om en stund... blev överrumplad men sa ja och la på. Väntade i en evighetslång halvtimma tills han ringde. Under den halvtimmen hade min hjärna återigen konstruerat diverse scenarion... Kanske hade han varit ute i helgen och träffat en annan? Kanske hade han henne hos sig nu? Kanske var han tvungen att vänta tills hon åkte hem innan han kunde ringa och dumpa mig? Ja, jag kan säga att jag mådde fysiskt illa med detta i åtanke. Yep, borde nog jobba lite på min självkänsla, men har man blivit bedragen några gånger så tror man alltid det värsta av någon anledning.

Hur som helst, han ringde upp och han berättade att han varit hos Chrille och hans tjej och lånat en bil eftersom han inte längre har en firmabil och måste hitta en ny illa kvickt. Vi pratade om hur det hade varit i slutet av min vistelse hos honom, att jag inte hade tyckt att det var så roligt och att han inte är så speciellt talför vad han egentligen tycker och tänker, såvida jag inte frågar honom rätt ut. Vi kom överens om hur vi skulle göra om han eller jag skulle känna så i framtiden. Det vore ju enkelt om jag bodde i Sthlm för då skulle jag bara kunna gå hem till mig själv, men nu är ju situationen som den är och vi får kompromissa. Båda har vi bott själva i fyra år och har nog blivit lite bekväma med att få vara för oss själva när vi känner för det.

Jag undrade även varför han inte svarat på sms:et och fick till svar att "jag tänkte jag skulle skriva att jag ringer sen eftersom jag var hos Chrille men sen så blev det inte så". OM han hade tagit sig tid till att skicka det där ynkliga lilla svaret hade han befriat mig från två helvetestimmar där jag gick omkring som ett djur i bur. Hopplösa karl... ;-)

Åker ev. till Sthlm nästa helg men då blir det bara två nätter eftersom jag ska till tandläkaren på måndag morgon.... huga...


♥The Curly Tiger at Your Service♥