Ibland har vi nog, eller iaf jag, alltför lätt att tro att andra människor ska kunna läsa av hur man egentligen mår och att de automatiskt ska förstå att vi behöver den där kramen eller de där uppmuntrande orden som ska få en att dra på smilbanden igen och tycka att livet kanske inte är så hemskt ändå.
Inatt sov jag otroligt dålig, vred och vände mig, låg än på den ena sidan av sängen, än på den andra, Det var för varmt. Det var för kallt. Det kliade och kröp i benen och jag kände mig allmänt olustig. Vaknade innan klockan ringde och gick upp eftersom det inte var någon idé att ligga kvar under ångesttäcket.
Kände mig allmänt låg och grinig... ja, ni vet sådana där dagar där man bara vill sätta sig ner och storböla för allt och ingenting. Skickade ett ynkligt sms till M och skrev att jag behövde lite peppning och TLC... fick väl ett lite hurtigt svar tillbaks, men inte med det där lilla extra som jag behövde så någon förbättring av mitt humör skedde ju inte, snarare tvärtom, kände mig avfärdad och gav ett ganska kort svar tillbaks. Tror han fattade galoppen för då fick jag ytterligare lite senare som var betydligt mer tröstande och medkännande. Som man ropar får man svar heter det ju, och jag visade så klart min uppskattning och förklarade att tårarna ständigt låg på lur, beroende på pms eller annat spelade ingen roll, jobbigt var det iallafall. Några timmar senare fick jag ytterligare ett meddelande, ett mms, där M satt och posade i sommarsolen på en sten vid vattnet. Ett foto med glimten i ögat och löften om en kommande sommar med tid för rekreation och eftertanke. "Snart är det vår! Puss" stod det... Det räckte för att tårarna skulle krypa lite längre tillbaks i tårkanalerna och mungiporna att peka lite längre upp.
Nu är det snart konferens... åååååh, vad roligt! Jätteroligt!
3 kommentarer:
Åh, vilket härligt mms:-)
snygg sida har du å!
Hugs A-K
Kram Di, Vi tycker lika du o jag om jobbet...och vet det är svårt att hitta nåt nytt..men det som är bra är att destå visare man blir destå mer kan man ringa in vad som är problemet..inte bara att det är skit men man vet inte varför. Jag tycker det är bra att du ringat in ditt..det ger en ett nytt utgångsläge iallafall och då kan manju glädjas för det som är bra i ens liv, eller iallafall försöka. Du är duktig Di, tänk på alla goda saker du gör varje dag..ditt tålamod, din tolerans och ödmjukhet..många klappar på axeln i kväll..Tänk på att det är inte så konstigt att jobbet blir drygt med de förutsättningar vi får, vi är inte lärare längre. Tänkte ut en metafor i bilen häromdagen
"det känns som om en plåtslagare som jobbar i en plåtverkstad helt plötsligt blir satt i ett snickeri med sina plåtslagarverktyg och order om att snickra möbler" så känner jag..Vi gör ett bra jobb vi gör så gott vi kan men all energi vi lägger ned hamnar fel för vi har inte alltid rätt verktyg. Jag är glad att jag har er på jobbet, vi har delat glädje, tårar typ allt..Tack för att du finns där varje dag! bamsekram
Thnx Å! Nu blev jag alldeles tårögd igen! Haha, snacka om att vara instabil! ;-)
Hoppas du kommer till jobbet snart, måste ha nån att klaga ihop med och smida planer med... hehe... kram
Skicka en kommentar