Det tycks som att drömmaren i mig alltid hoppas på fel sak, alltid misslyckas, alltid får stå tillbaks.
Det är självklart! Jag vet vad han kommer välja. Han kommer att välja sig självt. Sätta sig själv i främsta rummet. Välja att åka på en nöjestripp med kompisarna istället för att prioritera mig just den här dagen.
Idag kände jag stor lust att bara skicka iväg ett sms och säga att om att han väljer att åka iväg på skidresa istället så behöver han inte bry sig om att höra av sig till mig igen... men det kändes fel... för är jag verkligen säker på att jag vill ha det så? Nej!
Jag är bara så förvirrad... och lite ledsen i ögat nu på kvällen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar